Foto: Joakim Berglund
Kärntekniska olyckor
Det finns ungefär 400 kärnreaktorer i drift i världen. Dessutom finns många U-båtar, ytfartyg och satelliter med kärnreaktorer ombord. Om en olycka skulle ske i något av världens kärnkraftverk kan det påverka strålningsmiljön i Sverige. Kärnkraftverk och myndigheter arbetar för att öka säkerheten och undvika haverier.
Ett kärnkraftverk producerar elektricitet genom att atomkärnor av uran klyvs. När kärnorna klyvs bildas värme, som i sin tur hettar upp vatten till ånga. Ångan driver en turbin, som genererar el. När atomkärnor omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning uppstår radioaktivitet.
På ett kärnkraftverk kommer säkerheten alltid i första hand för att skydda personalen, allmänheten och miljön. Kärnkraftverken är konstruerade så att det endast är små mängder radioaktiva ämnen som släpps ut till omgivningen. Alla kärntekniska anläggningar skyddas extra noga mot olika angrepp och sabotage som skulle kunna leda till en olycka. Man vill också undvika stölder av kärnämnen och kärnavfall. De är farliga ämnen som måste hanteras enligt speciella regler och de ska inte hamna i orätta händer. Transport av kärnämnen kan vara ett kritiskt moment där det kan finnas risk för stöld.
Kärnteknisk säkerhet i Sverige och utomlands
Vid en allvarlig kärnkraftsolycka riskerar människor, djur och miljö att utsättas för höga doser skadlig strålning. Kroppens celler kan då skadas eller dö. Hur stora konsekvenserna av olyckan blir beror på hur mycket och vilken typ av strålning människan eller djuret blir utsatt för. Hur vädret är och hur vinden blåser spelar också stor roll för hur radioaktiva ämnen sprids.
I Sverige finns kärnkraftverken Forsmark i Uppsala län, Oskarshamn i Kalmar län och Ringhals i Hallands län. Kärnkraftverket Barsebäck i Skåne stängdes slutligt 2005.
Både svenska och utländska strålsäkerhetsmyndigheter har jour dygnet runt och särskilda rutiner för larmning och kontakt.
